Nyårskyssen paxad?
Inte direkt så att jag försöker dölja att även jag har trillat på läpparna, dragit en lögn här och där, skrivit saker som är tagna från tomma intet. Kanske som en ursäkt för att ja vill att människor ska hålla sig undan...vad vet jag. Rätten att skylla står endast i handen på den eniges lidande. Det jag skrev med så blodröd passion för att övertyga min kärlek, eller det jag så trofast ....Vad försöker ja lura egentligen. Inte för än kroppen är förlorad, nätterna är mörka som aska ser man sina fel, och avundas dem som fortfarande älskar en. Det är en sak att älska..en helt annan att få det att hålla. Jag trodde att vår kärlek just hade börjat, somliga säger att det ligger i det förgågna. if you don't intend to see it through, why ever start?
Vet inte riktigt om det står helt still i skallen på mig, eller om det bara är för mycket att ens försöka hantera.
Känns som dagarna är suddiga drömmar som bara tickar förbi. På nätterna, när det plötsligt blir tyst i huset, inga fler vänliga leenden som jag tror döljer någon form av medlidande stannar tiden. Tystnaden påminner om tiden under vattnet. Inte ens ett ända andetag som avslöjar att man lever eller om något nytt väntar. Endast dåva slag från bröstet tyder på att tiden inte står still. Bilderna föll likt höstlöven från ett träd redo för mörkare tider.
Bilderna har gått över till tankar nu. Inte tankar om varför, inga om möjligheterna att jag ska bli bättre. Utan tankar om er. Ni som oavsett vad får mina dåva små hjärtslag att kämpa vidare. Som fortfarande ser mig som den jag är...på gott och ont. För oavsett var ni befinner er, så har somliga alltid en plats i min säng! :D
Gott nytt!
Vet inte riktigt om det står helt still i skallen på mig, eller om det bara är för mycket att ens försöka hantera.
Känns som dagarna är suddiga drömmar som bara tickar förbi. På nätterna, när det plötsligt blir tyst i huset, inga fler vänliga leenden som jag tror döljer någon form av medlidande stannar tiden. Tystnaden påminner om tiden under vattnet. Inte ens ett ända andetag som avslöjar att man lever eller om något nytt väntar. Endast dåva slag från bröstet tyder på att tiden inte står still. Bilderna föll likt höstlöven från ett träd redo för mörkare tider.
Bilderna har gått över till tankar nu. Inte tankar om varför, inga om möjligheterna att jag ska bli bättre. Utan tankar om er. Ni som oavsett vad får mina dåva små hjärtslag att kämpa vidare. Som fortfarande ser mig som den jag är...på gott och ont. För oavsett var ni befinner er, så har somliga alltid en plats i min säng! :D
Gott nytt!
mormor.
Hon har lärt sej tyda norrskenet
och vet
att en krokig fjällbjörk
inte är tämjd
inte är kuvad
den
dansar
Vad händer egentligen?
Ännu en tidig morgon med hopp om att saker och ting ska kännas lite lättare. Kanske är saker och ting faktiskt menat att såra. Även i armarna av din älskade kan löften inte tolkas som annat än osannolikt. Inte för än vinden vänder, när längtan inte är lika stark kommer du minnas tiden vi hade tillsammans. Kommer du stanna hos mig? Kan jag räkna dig till en av mina kära fram till denna ängs slut? Kan du berätta om vem jag var när stigen vi följts åt tillsammans har sitt slut?.
Det finns löften i mängder som jag brutit, men jag svär av hela mitt hjärta att jag alltid älskat dig.
Tyvärr kan jag inte längre locka eller charma med annat än kärlek och sanningen.
Jag fick dig att le, förhoppningsvis för den jag är.
Du fick mig att leva igen, tyvärr var jag för rädd att uppskatta det.
Du gav mig så fruktansvärt mkt.
Du var personen som lämna en plats vid din sida,
ibland var jag för rädd för att ta den.
Det var dig jag hade i tankarna när jag vakna om mornarna,
en annan som dela min natt.
I jul tänker jag på dig.
Det finns löften i mängder som jag brutit, men jag svär av hela mitt hjärta att jag alltid älskat dig.
Tyvärr kan jag inte längre locka eller charma med annat än kärlek och sanningen.
Jag fick dig att le, förhoppningsvis för den jag är.
Du fick mig att leva igen, tyvärr var jag för rädd att uppskatta det.
Du gav mig så fruktansvärt mkt.
Du var personen som lämna en plats vid din sida,
ibland var jag för rädd för att ta den.
Det var dig jag hade i tankarna när jag vakna om mornarna,
en annan som dela min natt.
I jul tänker jag på dig.
Lack of faith
It's raining outside today, it's getting dark by the noon
Ice cold winter dancing outside my window
I light up a candle, I poor my self some tea.
Inside I'm laughing at how easy it can be
But still the lack of faith in me, like yesterday.
När jag ser mig själv i spegeln, så är det inte längre tårarna på min kind som fångar mig.
Inte heller att det liv jag så nyligen spelade är glömt och förgånget.
Det är så lätt att låta mörkret inom en känna sig så liten.
Försöker minnas när jag sist såg mig le.
Trodde inte jag skulle bli tvungen att gå igenom mer.
"don't be afraid"
Ice cold winter dancing outside my window
I light up a candle, I poor my self some tea.
Inside I'm laughing at how easy it can be
But still the lack of faith in me, like yesterday.
När jag ser mig själv i spegeln, så är det inte längre tårarna på min kind som fångar mig.
Inte heller att det liv jag så nyligen spelade är glömt och förgånget.
Det är så lätt att låta mörkret inom en känna sig så liten.
Försöker minnas när jag sist såg mig le.
Trodde inte jag skulle bli tvungen att gå igenom mer.
"don't be afraid"
Göteborgs liv
